Ekonomisk betydelse
Enligt den framtidsredogörelse som riksdagen beställt är pälsnäringen den enda primärproduktionsbransch som har en samhällsekonomiskt betydande potential.

Pälsproduktion är en ekonomiskt viktig näring. Trots den långa ekonomiska nedgången ger branschen export- och skatteinkomster samt skapar arbetsplatser.

Enligt den framtidsredogörelse som riksdagen beställt är pälsnäringen den enda primärproduktionsbransch som har en samhällsekonomiskt betydande potential. (Riksdagens framtidsutskotts publikation 6/2013 pdf)

"Näringen sysselsätter omkring 5 500 människor och exportens värde uppgår till 437 miljoner euro.

Det är verkligen inte lite om man betänker att näringen måste klara sig helt och hållet på marknadens villkor, utan det stöd som andra lantbruksproducenter får av samhället.    

Det finns massor av arbetsuppgifter inom branschen som inte förutsätter språkkunskaper, jobb som alltså passar bra även för invandrare”.

-Leena Harkimo

Konjunkturväxlingar typiskt för pälsnäringen

Kurvan för genomsnittspriset på rävskinn visar att priset varierar synnerligen kraftigt. Av en uppföljningsperiod på drygt 30 år framgår åtminstone ett regelbundet återkommande drag: ju brantare nedgång, desto snabbare uppgång. Den nedre kurvan återger prisutvecklingen för minkskinn, som är stabilare än priset på rävskinn.

Under första delen av 1980-talet var efterfrågan på räv stor och produktionen tiodubblades på några år. Som en följd av överutbudet och den världsomfattande lågkonjunkturen sjönk priset under årtiondets senare del. Hösten 1989 sålde auktionsbolaget alla utbjudna skinn till det pris som marknaden var villig att betala. Produktionen sjönk och av toppårens produktionsvolymer återstod en tredjedel. Marknaden började visa tecken på återhämtning.     

I början av 1990-talet kunde man ana en spirande optimism i världsekonomin. Produktionen av rävskinn ökade och Kina såg ut att utvecklas till ett exportland för päls vid sidan av den ryska marknaden, som dittills dominerat. Då rubelkursen i slutet av årtiondet rasade resulterade detta i en störtdykning för priset på rävskinn.     

I början av 2000-talet hämtade sig marknaden snabbt. Tillväxten i Kinas egen rävproduktion medförde en ökad internationell konkurrens och följden var att priserna sjönk, igen. Produktionen i Kina kunde dock inte möta den ökade efterfrågan och priset steg kraftigt ända fram till hösten 2009.    

År 2013 var priset på rävskinn högre än någonsin. På grund av överproduktion i Finland och Kina samt ekonomiska svårigheter i Kina sjönk priset därefter snabbare än någonsin tidigare.   

Det lägre priset på minkskinn har dragit med sig rävpriset till en nivå som underskrider lönsamhetsgränsen. Alla utbjudna skinn har inte sålts. Farmarna minskar sin produktion efter föregående års rekordresultat.   

Ofta ställda frågor om pälsnäringen